Intrastat – när måste företag rapportera varuhandel inom EU?

Företag som handlar med varor mellan EU-länder kan behöva lämna Intrastat-deklarationer utöver sin vanliga momsrapportering. Många företag känner till reglerna kring momsregistrering och periodiska sammanställningar, men missar att Intrastat är en separat rapporteringsskyldighet som kan bli aktuell när handeln når vissa nivåer.

Intrastat är ett statistiskt system som används inom EU för att samla in information om handeln med varor mellan medlemsländerna. Syftet är att ge nationella myndigheter och EU:s institutioner en korrekt bild av varuflödena inom unionen.

Det är viktigt att notera att Intrastat endast avser handel med varor. Tjänster omfattas inte av Intrastat-rapporteringen.

Vad är Intrastat?

När EU:s inre marknad infördes avskaffades tullkontrollerna mellan medlemsländerna. För att ändå kunna följa handeln mellan länderna skapades Intrastat-systemet.

Genom Intrastat samlar statistikmyndigheterna in uppgifter om vilka varor som transporteras mellan EU-länder, i vilka mängder och till vilka värden.

Rapporteringen används för:

• Officiell handelsstatistik inom EU.

• Ekonomiska analyser.

• Beslutsunderlag för myndigheter och lagstiftare.

• Uppföljning av handelsflöden mellan medlemsstaterna.

Intrastat har ingen direkt koppling till betalning av moms eller andra skatter, men uppgifterna hämtas ofta från samma underlag som används i företagets momsrapportering.

När blir ett företag rapporteringsskyldigt?

Varje EU-land fastställer egna Intrastat-trösklar. När ett företag passerar tröskelvärdet i ett visst land uppstår skyldighet att lämna Intrastat-deklarationer där.

För företag som är momsregistrerade i flera EU-länder innebär detta att Intrastat kan bli aktuellt i flera jurisdiktioner samtidigt.

I de flesta medlemsstater baseras bedömningen på företagets rapporterade varuhandel inom EU. Myndigheterna använder vanligtvis uppgifter från momsdeklarationerna för att avgöra vilka företag som omfattas av rapporteringsskyldigheten.

Svenska Intrastat-trösklar 2025–2026

För företag som är registrerade i Sverige gäller följande tröskelvärden:

Införsel till Sverige

Om ett företag under en rullande tolvmånadersperiod har tagit emot varor från andra EU-länder till ett sammanlagt värde om minst 15,0 miljoner kronor uppstår rapporteringsskyldighet för införsel.

Utförsel från Sverige

Om ett företag under en rullande tolvmånadersperiod har levererat varor till andra EU-länder till ett sammanlagt värde om minst 12,0 miljoner kronor uppstår rapporteringsskyldighet för utförsel.

Både införsel och utförsel

Om företaget passerar båda tröskelvärdena måste Intrastat-uppgifter lämnas för båda flödena.

Hur beräknas tröskelvärdet?

Tröskelvärdena baseras på ett löpande tolvmånadersvärde.

Det innebär att myndigheterna kontinuerligt summerar företagets:

• Varuförvärv från andra EU-länder (införsel).

• Varuleveranser till andra EU-länder (utförsel).

Varje ny månad läggs till i beräkningen samtidigt som den äldsta månaden faller bort. På så sätt får myndigheterna en aktuell bild av företagets handel inom EU.

När börjar rapporteringsskyldigheten?

Rapporteringsskyldigheten börjar normalt från den månad då företaget passerar det aktuella tröskelvärdet.

För företag som redovisar moms kvartalsvis gäller skyldigheten från den första månaden i det kvartal då gränsvärdet överskrids.

När skyldigheten uppstår kontaktar Statistiska centralbyrån (SCB) företaget och informerar om:

• Att företaget blivit uppgiftsskyldigt.

• Vilka uppgifter som ska rapporteras.

• Hur rapporteringen ska lämnas.

• Möjligheten att använda ombud för rapporteringen.

Företag behöver därför normalt inte själva ansöka om att bli Intrastat-skyldiga, men det är fortfarande företagets ansvar att säkerställa att deklarationerna lämnas korrekt och i tid.

Vilka uppgifter rapporteras i Intrastat?

En Intrastat-deklaration innehåller vanligtvis uppgifter om:

• Varukod.

• Varans värde.

• Ursprungsland.

• Avsändnings- eller destinationsland.

• Nettovikt eller annan kvantitet.

• Transaktionstyp.

Kravbilden varierar något mellan medlemsländerna.

Hur länge gäller rapporteringsskyldigheten?

Många företag tror att rapporteringsskyldigheten upphör automatiskt om handeln minskar under ett enskilt år. Så är normalt inte fallet.

I Sverige gäller rapporteringsskyldigheten tills SCB meddelar att företaget inte längre omfattas av kraven.

Två gånger per år genomför SCB en översyn av rapporteringsskyldiga företag. Om ett företag under en längre period ligger under tröskelvärdena kan myndigheten besluta att rapporteringsskyldigheten ska upphöra.

Om företaget senare åter passerar tröskelvärdet blir det rapporteringsskyldigt på nytt.

Vanliga misstag vid Intrastat-rapportering

Företag som expanderar sin försäljning inom EU stöter ofta på samma utmaningar:

• Intrastat upptäcks först efter att tröskelvärdet passerats.

• Felaktiga varukoder används.

• Rapporterade värden skiljer sig från momsrapporteringen.

• Företaget missar att rapportering krävs i flera länder.

• Intrastat förväxlas med periodisk sammanställning eller momsdeklaration.

Eftersom Intrastat är en separat rapporteringsskyldighet behöver rutinerna för varuhandel inom EU ofta ses över när verksamheten växer.

Sammanfattning

Intrastat är EU:s system för statistisk rapportering av handel med varor mellan medlemsländerna. Systemet omfattar inte tjänster och ska inte förväxlas med momsrapportering eller periodiska sammanställningar.

För svenska företag blir Intrastat aktuellt när handeln med varor inom EU passerar de fastställda tröskelvärdena på 15,0 miljoner kronor för införsel eller 12,0 miljoner kronor för utförsel under en rullande tolvmånadersperiod.

Företag som bedriver internationell handel bör därför löpande följa sina varuflöden och säkerställa att eventuella Intrastat-krav hanteras korrekt för att undvika sena eller felaktiga deklarationer.